jillado

...är inte en dans på röda rosor. Min plan var från början att ha ett enkelt, avslappnat, fantastiskt roligt bröllop utan massa måsten och krav men det verkar helt omöjligt. Gästerna vill ha mat och den ska helst vara god, de vill ha sprit, de vill helst sitta vid ett bord som kanske är dukat med porslin och eventuellt till och med fint. Det kan vara så att de behöver gå på toaletten, de vill helst kunna parkera sina bilar och ha någonstans att sova. Eftersom de ska på fest så vill de kanske dricka alkohol och kan då inte köra bil till stället där de kan sova. En förutsättning för att de ska komma är att de först får ett inbjudningskort som helst ska vara fint och informativt på liten plats. För att de ska få kortet måste man veta deras adresser. Vi vill gärna att gästerna meddelar om de kommer och för att kunna göra det måste de ha vårt telefonnummer vilket är ett problem då jag har beställt inbjudningskort men råkat skriva fel telefonnummer. Eftersom vi ska gifta oss i kyrkan är det en stor fördel om man har en präst och det har vi inte.

 Festen ska äga rum på mina föräldrars ställe som byggs ut nu och ingen vet om det kommer bli färdigt innan augusti så eventuellt kommer stället att vara en byggarbetsplats och det vet vi inte förrän till sommaren. Till sommaren är det för sent att ändra planerna och boka annan kyrka. På stället finns inte mycket plats för bilar och liten möjlighet att gå på toaletten då det är egen brunn som lätt torkar ut på sommaren så folk får kissa i skogen. Myggorna kommer att attackera, om det regnar kommer det att bli en lervälling så gästerna kommer att få ha gummistövlar med sig och kanske regnkläder. Det viktigaste för mig var att jag skulle få rida på en häst från kyrkan men det har jag insett att det är för krångligt eftersom jag inte har någon häst och det är dumt att hoppa upp på en okänd på sin bröllopsdag, Gustav kan dessutom inte rida. Den svåraste frågan är ändå vilka man ska bjuda och det har många mycket tankar om. Jag tycker inte att folk som inte bryr sig om oss eller känner oss ska komma på vårt bröllop utan jag vill bara ha personer där som är glada för vår skull. Vi har ett problem då vi redan har 76 gäster och då har vi inte räknat med folks respektive förutom de självklara, men det finns inte plats för fler än 60-65. Men sen förstår jag inte varför folk anser att man bara för att man går på bröllop måste gå dit med en pojkvän/flickvän som aldrig träffat brudparet om man ändå känner många av de andra gästerna. En sak är om man går dit själv utan att känna någon, då är det ju självklart att man får ta med sig någon. Jag tycker också att det är skillnad på om man har varit tillsammans länge och är ett seriöst par eller om man dejtat i några månader. Som tur var är det ju vårt bröllop och vi gör som vi vill, folk får vara glada för att de får komma helt enkelt. Och kommer de inte för att de inte fick ta med sig nån så var det kanske inte så viktigt ändå. Sen har vi ju också de härliga själar som bjuder in sig själva och som har träffat oss ett par gånger och frågar om de får komma. Jag förstår de som gifter sig i hemlighet!